VI:4 Anna Kristina Lundberg

Lantmätarhustru i Kyrkobordet. Blev 47 år.

Äktenskap med VI:3 Per Aspgren (1771 - 1836)

Noteringar

Född och uppvuxen på Kyrkobordet.

I samtliga husförhörslängder står det att hon föddes 1778 och systern Greta Maria året därpå. Sanningen (utifrån födelseboken) är dock att Greta Maria föddes i augusti 1778 och hon själv i juni 1776.

Efter år 1801 så finns hon förtecknad som "jungfru" i samma stadsdel. Hon bor då med mostern Anna Maria Klingberg (1747-1826).

Hon lämnar gården där år 1808 för att gifta sig i Bergsbyn med soldatsonen Per Aspgren. Efter år 1810 återfinns familjen i Kyrkobordet där maken arbetar som vice lantmätare.

Hennes morbror Per Klingberg (f. 1762) avlade examen som lantmätare år 1786 och bor från år 1796 i Hedensbyn. Denne är först betecknad som ingenjör och sedan just som kommisionslantmätare (från ca 1818). Kanske jobbade de båda ihop?

Makarna har i alla fall hennes moster som inhyst på gården framgent. De bor där på den del av Kyrkobordet som kallas för "Kläppen". Mostern uppges vara fattig efter år 1818.

Från år 1815 bor även makens systrar Anna Cajsa och Maria Stina på gården. De tycks flytta därifrån redan år 1818.

Hon avlider på Kyrkobordet, på den del som kallas Kläppen, år 1824. Barnen Johan och Anna Helena flyttar då till hennes syster Brita Catharina Furtenbach i Böle. Sonen Per utflyttar år 1827, som 15-åring, till Stockholm där han blir dräng hos en annan av hennes systrar, nämligen Greta Maria, gift med inspektor Hans Englund. Maken avlider i Kyrkobordet år 1836.

Enligt hennes bouppteckning från år 1824 så äger makarna en gård "belägen å Prästebordets ägor i Kläppen kallad, bestående af tvenne boningsrum med förska, en bod, en gammal stuga, fähus med port, hemlighus med en liten källare" samt "en gammal bod stående i Bergsbyn" som värderas till 100 respektive 2 riksdaler.

Noterbart är också de lantmätarinstrument som tas upp i bouppteckningen: en linjal med diopter, ett vattenpass, en tavla med stativ, en 50 fots kedja, en tumstock, två sviglar(?), två ritstift, två blyertspennor, en pollett av horn, en skriv- och en blyertspenna med elfenbensfodral, två pennknivar, en kompass, fyra penslar, en namnstamp av stål(?), en liten pennställslinjal, en singelbåge med handskal, en vinkelhake av mässing, ett schatull av mahogny med mässingbeslag och tryckvadd(?), en skrivlåda av mahogny samt en liten låda med åtta färgflaskor.

En annan intressant detalj var boets skulder och fordringar. Anna Kristina hade fordringar på Moses Stenberg i Stämningsgården enligt revers den 7 juli 1811 om 50 riksdaler samt av trumslagaren Norborg enligt revers om 4 riksdaler och 42 skilling. På det sistnämnda tillkommer även 7 års ränta á 6 procent om totalt 2 riksdaler 12 skilling. Bland de mer osäkra fordringarna listas "Herr Ingenjören Klingberg" om drygt 75 riksdaler, Per Andersson i Hedensbyn om 14 riksdaler, drängen Nickus Nilsson i Bureå om 10 riksdaler, bonden Anders Persson i Skråmträsk om 1 riksdaler, pigan Barbara Apelsdorff om 3 riksdaler samt nybyggaren Jon Johansson i Klintan om 21 skilling samt bonden Anders och Jakob Andersson i Bodbyn, Burträsk om 7 riksdaler.

Bland skulderna kan nämnas en skuld på 3 riksdaler till apotekaren Bergstedt för läkemedel, 72 riksdaler till Herr Ingenjören Sundström efter revers med ränta, 38 riksdaler till gamla bonden Per Svensson i Myckle med revers med ränta, svarvaren Burman i Kroksjön dito om 14 riksdaler samt Erik Ers änka i Degerbyn om 11 riksdaler.

Boets totala behållning uppgick till 757 riksdaler, 33 skillingar och 9 rundstycken. Hennes man erhåller 2/3 av beloppet i giftorätt och därefter delas den återstående tredjedelen upp i fem lotter mellan barnen där sönerna får två vardera och dottern en.

Det märkligaste med Anna Christina Lundberg är dock att hon inte är med i sin fars bouppteckning. Kan det vara så att hon på något vis adopterats av sin moster Anna Maria Klingberg och därmed ej längre var arvsberättigad?

I Skellefteå museums samlingar finns ett brevskrin med initialerna "ACL" som troligtvis tillhört henne. Den ärvdes av barnbarnsbarnet Johanna Degerstedt som skänkte den till museet 1957.

Källor