VII:47 Johan Johansson
Nybyggare i Bjurträsk. Blev högst 66 år.
| Född: | 1745 Kvavisträsk, Skellefteå lfs |
|---|
| Bosatt: | från 1774 Bjurträsk, Skellefteå lfs |
|---|
| Död: | 1811-10-08 Bjurträsk, Norsjö fs 1) |
|---|
| Begravd: | 1811-10-15 Norsjö fs |
|---|
| Vigsel: | 1774 Skellefteå lfs 2) |
|---|
| Barn: |
|---|
| Johan Johansson (1775 - 1856) |
| Stina Johansdotter (1776 - 1776) |
| VI:24 Catharina Johansdotter (1777 - 1876) |
| Sara Johansdotter (1779 - 1867) |
| Anders Johansson (1782 - 1840) |
| Per Johansson Bjuhr (1784 - 1851) |
| Christina Johansdotter (1786 - 1802) |
| Erik Johansson (1788 - 1875) |
| Jakob Johansson Alm (1790 - 1853) |
| Olof Johansson (1793 - 1793) |
Noteringar
Född och uppvuxen i Kvavisträsk.
Han blev av sin samtid känd som "Jan-Jansa" eller "Bjur-Kalln". Det sistnämnda smeknamnet dök upp efter att han år 1774, i samband med giftermålet med Sara Andersdotter, lär ha lämnat hemgården för att bli nybyggare i Bjurträsk. Han slog sig då ned sydväst om nuvarande Bjurträsket på södra sidan Fäbodträsket på en plats som kallades Fäbodudden. Platsen är belägen ca 5 km väster om nuvarande byn. Det finns dock bevis för att han inte var först på plats, ty en trösklada, byns äldsta hus, hade årtalet 1766.
"Den nya boplatsen som var bra då det gällde jakt och fiske var ganska frostlänt, varför man så småningom beslutade att hitta något ställe som var bättre för jordbruket.
Det berättades att "Bjurkalln" sade till sin dotter Katarina (det fanns fem barn i familjen) att hon, då hon var ute som getare, skulle se var blåbären höll sig ofrusna längst. Det blev då på en södersluttning vid Bjurträsket. Så småningom bestämde man då att utse en ny boplats där.
Omkring år 1812 så började "Bjurkalln" och hans söner (anm: Bjurkalln hade då avlidit) att bygga hus på det ställe som dottern Katarina hade funnit vara minst frostlänt, och det blev då där nuvarande byn ligger. Huset finns inte kvar, men en stenfot öster om häbret på Burmansgården visar var det stod.
Man flyttade inte totalt från Fäboudden, utan bodde där på somrarna en lång tid. Några bodar har stått kvar där framtill år 1932, men nu finns bara märken efter husen kvar. En del hus flyttades till den nya boplatsen. På den s.k. Hermansbacken har stått en gammal trösklada med årtalet 1766, och den torde vara det äldsta huset som var byggt på Fäboudden.
De äldsta byggnaderna i nuvarande byn har årtalet 1812 och 1815.
Att det ibland var svårt om mat har det berättats, och en gång då hustrun klagade för sin man, att hon inte hade något att göra mat av, så lär han ha svarat att 'nog blir det någen råd', och så tog han flintbössan, och med ett skott sköt han två svanar som låg ute på vattnet med korsade halsar. Skottet tog just där halsarna korsade varann, och på så sätt fick mor två fåglar att laga mat av den gången." (Källa: Liten historik om Norsjöbygden)
Johan Johansson dog år 1811 och blev den förste som blev begravd på Norsjös äldsta kyrko- och begravningsplats intill Skolgatan. I dödboken hyllas han för sin odlingsflit och uppges då ha varit bonde på "kronohemmanet Bjuhrträsk". Två månader efter hans död avlider också brodern Per Johansson, bonde i Kvavisträsk.
Källor
| 1) | Norsjö dödbok |
| | |
| 2) | Norsjö husförhörslängd |
|