VII:3 Per Norborg
Regväbel i Kyrkobordet. Blev minst 53 år.
| Född: | 1741-10-31 Tjälen, Lövånger fs 1) |
|---|
| Bosatt: | från 1774-08-20 till 1785 Åbyn, Burträsk fs |
|---|
| Bosatt: | från 1785 till 1788 Kyrkobordet, Skellefteå lfs |
|---|
| Död: | efter 1794 |
|---|
| Vigsel: | 1768-11-20 Lövångers fs |
|---|
| Barn: |
|---|
| VI:2 Beata Kristina Norborg (1768 - 1853) |
| Kajsa Maja Norborg (1771 - 1809) |
| Efraim Norborg (1773 - 1830) |
| Gustava Johanna Norborg (1775 - 1867) |
| Fredrik Persson Norborg (1779 - 1865) |
| Elisabeth Agata Norborg (1782 - 1859) |
Noteringar
Född och uppvuxen på Tjälen nr 4 (Gärdet) i Lövånger socken där fadern var bonde från åtminstone 1750.
År 1761 lämnar han hemmet för att bli soldat på roten 24 Grabbe, som tillhör byarna Gärdet och Broänge. Enligt boken "Lövånger-Burträsk-Bygdeå, soldater 1695-1895" av Lennart Andersson så ersatte han där soldaten Johan Mattsson som kasserades vid en generalmönstring i Pommern den 14 november 1760. I generalmönsterrullan (GM) för 1763 så uppges han vara 21 år, ogift och ha två tjänsteår.
Enligt husförhörslängden för samma tid så tycks han dock utflytta därifrån till en (svårläst) för mig okänd plats. Därefter återfinns han sedan istället bosatt som "soldat" på hemgården i Gärdet åren 1765-68.
Det sistnämnda året flyttar han tillbaka till sidan över soldaterna i husförhörslängden. Enligt GM för 1768 så är han fortsatt verksam som soldat på roten 24 Grabbe, men avancerar till rustmästare den 13 augusti samma år. Då flyttar han istället till roten 23 Gärdman, som även det tillhör byarna Gärdet och Broänge.
Där gifter han sig i november samma år med Gustava Johanna Fellenia, från Kengis i Pajala socken. Hennes mor var Elsa Beata Stuart, tillhörande den skotsk-svenska adelsätten Stuart. De har dottern Beata Kristina gemensamt från före äktenskapet. Dottern är född i juli samma år.
I samband med befordran till rustmästare så tycks ha nu antagit släktnamnet "Nordborg". I GM kallas han vid samma tid för "Petter Nordberg" efter att tidigare ha kallats för "Per Persson".
År 1774 utflyttar familjen från Gärdet till Burträsk socken där de nu blir bosatta på roten 86 Mård i Åbyn. Enligt Lennart Andersson bok så "blev det så att rustmästaren i kompaniet ansvarade för rotet och lönen" efter att den stått vakant under tiden 1768-1773.
Enligt GM för 1779 så står det också att "Petter Nordborg", som han nu fortsatt kallas, åtnjuter rotelönen för roten 86 Mård. Enligt samma källa har han sedan "avancerat den 31 januari 1775 till furier och "3die corporalsindelning med denna rotelön". Samma datum befordras trumslagaren Abraham Glad istället till ny rustmästare.
I GM för 1786 uppges han "uppå begäran erhållit avsked den 23 augusti 1783". Roten 86 Mård blir då vakant 1786, men övertas sedan av korpralen Olof Löfmark.
Från år 1785 bor familjen sedan istället i Skellefteå socken där han blir betecknad som "avskedad furir" och "regväbel" på Kyrkobordet. Hustrun avlider där år 1788. Han ska också enligt Ulf Lundström (2000) ha varit Skellefteå sockens förste färgare.
Han flyttar sedan, tillsammans med två av barnen, ur socknen år 1788. Han skall då ha varit reservman vid Bygdeå kompani. Hans vidare öden därefter är för mig okända, liksom dödsåret.
Den 7 januari 1794 (§ 107) tvistar han däremot i domstol med mågen Jon Larsson Lundström. (Källa: Agneta Olofsson). Vad denna tvist avsåg vet jag dock ej idag (2022).
Källor
| 1) | Olofsson, Agneta - Lövångerboken |
|