VI:2 Beata Kristina Norborg

Bondhustru i Hemmingen nr 2. Blev 84 år.

Äktenskap med VI:1 Jon Larsson Lundström (1767 - 1848)

Noteringar

Född på soldatrote 24 Grabbe i byn Gärde i Lövånger socken. Samma år som hon föds gifter sig hennes föräldrar och fadern blir då också rustmästare vid Lövångers kompani. De bor åren 1768-1774 sedan istället på roten 23 Gärdman i samma by. Fadern antar nu också släktnamnet "Nordborg".

År 1774 utflyttar familjen därifrån till Burträsk socken där fadern nu blir furir på roten 86 Mård i Åbyn. Där bor de kvar fram till år 1785 då familjen istället utflyttar till Skellefteå socken och Kyrkobordet. Fadern blir nu betecknad som "avskedad furir" och "regväbel" där.

Efter att hennes mor avlidit där år 1788 så bor hon kvar på gården till år 1791. Då flyttar hon istället ur församlingen för att under ett år tjänstgöra som "jungfru" hos kapten Petter Anton Fjellström (f. 1752) med hustru på kaptensbostaden under Selet nr 1 i Lövånger församling. Hon uppges då vara "fourir Norborgs dr".

År 1792 återvänder hon därifrån till hemmet i Kyrkobordet i Skellefteå socken. Från året därpå bor hon sedan istället i Hemmingen inom Norsjö socken där hon nu gifter sig med en son till bonden Lars Andersson Lundström (f. 1728). I samband med äktenskapet övertar hennes make, kallad "Jon-Larsa", hela sina föräldrars gård där.

Den 7 januari 1794 tvistar maken i domstol med svärfadern Per Norberg. (Källa: Agneta Olofsson).

Hemmanet i Hemmingen kallas först för nr 1, men detta ändras efter år 1837 till nr 2. I folkmun kallas deras gård för "Sörgården", pga. sitt läge i den södra delen av byn. Mantalet var på 3/16 och maken står benämnd som bonde på detsamma ända fram till dess att han avled år 1848.

I makens bouppteckning från samma år framgår det han att var en förmögen man, med stora tillgångar både vad det gäller mark, kreatur och redskap. I hemmet fanns också en rik samling litteratur, vilket var ovanligt för den tiden.

Ser man endast till boskapsbesättningen så ägde familjen fyra ston, två späda föl, sju kor (Lus, Äppel, England, Grann, Blom, Snövit och Lagerblom), två kvigor, en årskalv, 12 gamla får, tre vintervår, 10 lamm, ett större svin samt en spädgris, allt som allt värderat till totalt 427 riksdaler. Boets totala tillgångar uppgick till 1573 riksdaler.


Samtidigt hade boet skulder till bl.a. handlanden Anders Markstedt, Johan Domeij och pastor Solander. Därtill var han skyldig mågen Carl Olof Johansson i Kalvträsk drygt 66 riksdaler för "bröllopsomkostnader" liksom 13 riksdaler i övrigt. Den totala behållningen uppgick till 1394 riksdaler banco och 38 skilling.

Förutom rikedomar så var han något av en entreprenör, som ansökte om att han anlägga flera nybyggen. Bland annat står han som ägare av nybygget Stensborg, dit hans son Jon flyttar år 1835 med sin familj.

I Västerbottens läns landskontors arkiv och dess "Specialjordebok över kronohemman, -nybyggen och -lägenheter" framgår det att Jon Larsson fått beviljat ansökningen om att anlägga nybygget Stensborg den 31 december 1799 samt nybygget Stensnäs den 5 december 1804. Nybyggen anlades med 25 respektive 20 frihetsår (dvs. år befriade från skatt). Enligt en resolution den 14 juli 1818 har Stensborg fått utökade frihetsår och börjar inte skatta förrän 1836. Ytterligare uppgifter om nybygget Stensnäs saknas i specialjordeboken.

Beata Kristina Norborg avlider i Hemmingen år 1853.

Källor